Jätteräkor har de lyckats att stå emot industrins

Jätteräkor är en av världens värsta miljöbovar. Dessa jätteräkorna vi äter  i Sverige kommer för det mesta från Sydostasien. Räkodlingen är Bangladeshs näst största näring, där räkindustrin i Bangladeshs verksammar vid 1,2 miljoner människor där,och den bara ökar i storlek. De nya räkodlingarna skapas hela tiden av industrin, stora delar av landskapet täcks av dammarna också. Bönderna i Bangladesh får dåligt betalt av räk bolagen där det har lett till att de har slutat odla räkor. Den är alltså inte lönsamt, vilket leder till svårigheter för familjeförsörjningen. Stora räk bolagen är ständigt på jakt efter en  ny mark. Högfärdig skog skövlas för att ge plats åt nya räkdammar där det också stjäls helt enkelt småböndernas mark. De här människorna har hårt fått erfara räkbolagens framfart. Hittills så har de lyckats att stå emot industrins försök att komma åt deras mark, men det har kostat ganska mycket. MiljöeffekterNär  man började odla jätteräkor  var det ingen som tänkte på vad konsekvenserna kunde bli och vilka effekter odlingen hade på miljön. Inte bara med det att luften förstörs när de skickas över världen, så händer det även saker som vi inte märker idag och kanske inte imorgon heller. Men det kommer ha enorm påverkan på jorden och inte på något positivt sätt alls som det är idag. Vid odling av jätteräkor har stora delar av den förut så utbredda mangroveskogen klarat av. Idag finns en bråkdel bara kvar och just nu försvinner mangroveskogen fortare än regnskogen och om det fortsätter att nedhuggas i den här takten kommer snart allt vara borta. När skogen huggs ner försvinner en mycket viktig del som “barnkammare” för alla dessa fiskar som bor längs ned de floder och mynningar där mangroveskogen växer. När fisken inte kan leka, bildas det inga fler fiskar och därmed försämras fisket i både floden och havet utanför. Skogen fungerar alltså även som ett filter som gör att slam och massa liknade, inte följer med floderna lika långt. När detta filter försvinner åker bottenslam med strömmen mycket längre ned, och ofta ända ut i havet, vilket gör att havsbotten och korallrev slammar igen och därmed försvinner ännu mer “lekplatser” och fiskar. Nackdelar Hur man odlarMangroveskogen drabbasKrävs fiskmjöl åt räkorna från tre kilo fisk, bidrar till utfiskningEj hållbartFördelarRäkodlingen leder aldrig till minskad fattigdomBörja odla av pappersbrukMikroorganismer skyddar räkor och fiskar från sjukdomar som gör den till ny fisk proteinrik fiskmat, där vildfisk sparas från att bli fiskmjöl.SlutsatsJag tycker detta är helt sjukt!! Ett av jordens viktigaste och mest produktiva ekosystem dör för att vi ska få räkor på våra tallrikar. Är detta värt det? Nej, det tycker jag inte. Inte när miljontals barn varje år jobbar dygnet runt i räkindustrierna och när fiskarter dör ut varje dag. När alla dessa  korallrever dör och när havet fiskas ut. När människor varje dag tvingas flytta ut från sina hem för att de inte längre kan försörja sig på vad naturen kan erbjuda. Om alla nu  tex skulle sluta äta scampi på sushi så skulle man kunna minska på denna världens lidande. Jag tycker faktiskt inte att det finns någon fördel alls i detta. Att driva räkodlingar är inte heller något ekonomiskt i det långa loppet. Studier har visat att mangroveskogen ger ut mer pengar i längden än vad  räkodlingar gör. Istället om man nu måste äta räkor, kan man väl äta räkor som kommer lite närmare hemifrån än typ som scampi. Då sparar man både in bränsle för transporterna och man kan äta de färska, de behöver inte frysas in heller då. De blir ju dessutom mycket godare om man äter de färska. Visst, de blir inte lika stora men som man säger, går inte kvalitet före kvantitet? Jag hoppas också att man tycker att det är värt att äta lite mindre räkor när man vet hur produktioner ser ut.